Det är skrivet:

Andra Mosebok 20:13 Du skall inte dräpa

Femte Mosebok 5:17 Du skall inte dräpa

Bevarandet av liv fortsätter till bevarandet av kroppen. Det berör processen till att bli helig och helga dig själv. När vi fortsätter från det femte budordet vilket fastställer familjen och nationen, så är också bevarandet av familjen och nationen inneslutet i det sjätte budordet.

Tredje Mosebok 19:28 och inte rista några märken på er kropp för någon som är död. Inte heller skall ni tatuera er. Jag är Herren.

Sörjandet av de döda hos nationen står inte att finna bland Israels familjer. Den naturliga döden av individerna är i enlighet med Guds plan och berättigad genom återuppståndelsen från de döda och Israel skall bli placerat i deras eget land (jfr Hes. 37:1-14; Upp. 20:1-15).

Israel skall vara utan fläckar och skador och sålunda skall deras skinn inte få bli märkt. Därför är tatueringar och andra avsiktliga märken på skinnet förbjudet. En slav som tillåts göra hål i örat i syfte att där insätta en ring i det var ett tecken på svaghet.

Statens Ursprung och Organisation

Makten över liv och död vilar hos Gud så som vi har sett i uppsatsen Lagen och det Femte Budordet [258].

Gud utser familjerna som den bas uppå vilken staten uppbyggs. Han utger högre makter och alla dessa makter kommer från Gud

Romarbrevet 13:1-7 1 Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom. 2 De som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över sig själva. 3 De styrande är inget hot mot goda gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig; 4 den står ju i Guds tjänst för att du skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att vreden skall drabba den som gör det onda. 5 Därför är det nödvändigt att underordna sig, inte bara för vredens skull utan också i insikt om vad som är riktigt. 6 Det är ju därför ni betalar skatt, ty de styrande är Guds tjänare när de vakar över allt sådant. 7 Ge alla vad ni är skyldiga dem, åt var och en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad.

Gud gav Hans makt genom stentavlorna med lagen, vilka Han gav till Moses (5 Mos. 9:11) Alla kungar är sålunda också tvungna att göra sina egna kopior av lagen innan de kan bli kungar.

Femte Mosebok 17:18 När kungen har bestigit tronen skall han låta göra en avskrift av denna lag, den lag som de levitiska prästerna har hand om.

Gud uppsatte Israels äldste i landet och de gavs vishet genom den Helige Andes makt och kraft eftersom Moses också mottog den kraften.

Fjärde Mosebok 11:16-17 16 Då sade Herren till Mose: ”Samla sjuttio av Israels äldste åt mig, sådana som du vet hör till folkets äldste och förmän. För dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där bredvid dig.17 Jag skall stiga ner och tala med dig där, och jag skall ta av den ande som vilar över dig och lägga på dem. De skall hjälpa dig att bära den börda som folket är, så att du slipper bära den ensam.

Fjärde Mosebok 11:24-30 24 Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Han samlade sjuttio av folkets äldste och lät dem ställa sig kring tältet. 25 Då steg Herren ner i molnet och talade till honom. Han tog av anden som vilade över Mose och gav åt de sjuttio äldste. När anden kom över dem greps de av profetisk hänryckning, för första och enda gången. 26 Två män – den ene hette Eldad, den andre Medad – hade stannat kvar i lägret. Anden kom också över dem, ty de hörde till de utvalda men hade inte gått ut till tältet, och nu greps de av profetisk hänryckning inne i lägret. 27 En pojke sprang bort till Mose och talade om att Eldad och Medad profeterade i lägret. 28 Josua, Nuns son, som hade tjänat Mose från ungdomen, vände sig då till honom och sade: ”Hejda dem, herre!” 29 Men Mose svarade: ”Blir du kränkt på mina vägnar? Om ändå hela Herrens folk vore profeter! Om Herren ändå ville låta sin ande komma över dem alla!” 30 Sedan återvände Mose till lägret tillsammans med Israels äldste.

Och Gud avsatte också två profeter utanför Israels läger. Gud gör ingenting förutom att Han talar genom Hans tjänare profeterna, vilka är de Han själv utväljer bland Hans folk.

Så också utför domarna straff å Herrens vägnar.

Andra Krönikeboken 19:5-7 5 Han insatte domare i landet, i var och en av befästningsstäderna i Juda, 6 och han sade till dem: ”Ge akt på vad ni gör, ty det är inte på människors vägnar ni dömer utan på Herrens, och han är med er när ni dömer. 7 Låt fruktan för Herren vägleda er. Ge noga akt på vad ni gör, ty hos Herren, vår Gud, finns ingenting orätt, han är aldrig partisk, han kan inte mutas.”

Och Kungen är också utvald och given kraften i Anden, i syfte att regera Israel (jfr 1 Sam 10:1-7). Överhuvudena eller ledarna för det andliga prästerskapet och styret av Israel är valda genom lottdragning (Apg. 1:26). Apostlagärningarna 6:3-6 visar att diakoner och äldste skulle väljas bland broderskapet. De materiella och fysiska ledarna är utvalda genom smörjelse så som kungar och domare, och genom dragningen av lotter som röster (Jfr Hosea 1:11; Luk 14:28 och fotnötter till Companion Bible likaså).

Femte Mosebok 1:9-14 9 Vid samma tid sade jag till er: ”Ensam orkar jag inte bära er. 10 Herren, er Gud, har låtit er bli många, nu är ni lika talrika som himlens stjärnor. 11 Må Herren, era fäders Gud, låta er bli tusenfalt fler och välsigna er som han har lovat. 12 Men hur skall jag ensam orka med denna börda, all möda med er och era tvister? 13 Välj kloka, förnuftiga och erfarna män ur var och en av era stammar, så gör jag dem till era ledare.”14 Ni svarade att det var ett gott förslag.

I all detta återfinns ingen ojämn börda bland människor, eller domare, eller djur, eller några varelser överhuvudtaget eller i själva grunden för lagen självt.

Femte Mosebok 22:10 Du skall inte spänna oxe och åsna för samma plog.

Andra Korinthierbrevet 6:14 Gå inte i par med de otroende. Vad har rättfärdighet med laglöshet att skaffa, och vad har ljuset gemensamt med mörkret?

Guds lag skall inte läggas som på ok till lagarna för nationerna; inte heller skall det filtreras och urvattnas eller bli upptagna, beblandade och försvinna bland nationernas lagar. Ordningen i Guds lag, Hans kalender och Hans system för dyrkan skall inte läggas som ett ok till det som gäller de som inte tror. Genomförandet och det lagliga effekten för alla förbundshållande människor skall förtroendefullt återspegla Guds Lag.

Tredje Mosebok 19:19 Mina stadgar skall ni hålla. Du skall inte låta två djur av olika slag i din boskap para sig. Du skall inte så två slags säd i din åker. Du skall inte bära kläder som är vävda av två slags garn.

Skapelsen i sin helhet skall behållas i det skapade rena tillståndet. Det skall inte förekomma någon förvanskning av Guds skapelse genom beblandling så som i fallen av skapande av till exempel mulor eller hybrider. Detta är förbjudet under Guds lagar. Vi skall vara ett rent och heligt folk under de heliga och rena lagarna. Detta är också till för att bevara liv. Inte heller skall en Guds tjänare bli anklagad för att implementera Guds lagar, eller att genomföra dem eller övervaka dem utan erfoderlig återkompensation i deras veckoliga förpliktelser. Inte heller skall något djur eller någon människa bli förhindrade från tillfredsställelsen av deras arbete.

Femte Mosebok 25:4 Du skall inte binda ihop munnen på en oxe som tröskar.

Tar Gud hand om oxen enbart? (jfr 1Kor. 9:9; 1Tim. 5:18; jfr. Job 38:41; Matt. 6:26; 10:29). Alla ting tillhandahålls av Gud, förutsatt att nationerna lyder Hans lagar. så gäller också att offergåvorna för synd och överträdelser skall vara i överensstämmelse med lagen (3 Mos 5:5-7). Försoningen och offergåvorna för överträdelser och brott mot lagarna är inneslutna i Messias offer.

Rättvisan utsträcks till de ofrälse och till fienden;

Andra Mosebok 23:4-5 4 Om du träffar på din fiendes oxe eller åsna som har kommit vilse, skall du föra den tillbaka till honom. 5 Och om du ser att din oväns åsna har segnat ner under sin börda, får du inte lämna honom utan hjälp: du måste hjälpa honom att lasta av djuret.

såväl som till en broder (5 Mos. 22:1-4; 3 Mos. 20:22-24).

Så som vi skall vara heliga, så skall också de som bor med oss vara heliga, och vi är alla och envar satta under det ok av Guds lagar i den Helige Ande.

Andra Korinthierbrevet 6:14-18 14 Gå inte i par med de otroende. Vad har rättfärdighet med laglöshet att skaffa, och vad har ljuset gemensamt med mörkret? 15 Hur rimmar Kristus med Beliar, och vad förenar den troende med den otroende? 16 Hur kan Guds tempel förlikas med avgudar? Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag skall bo och vandra mitt ibland dem och vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. 17 Därför säger Herren: Dra bort från dem och skilj er från dem. Rör inte vid det som är orent. Då skall jag ta emot er, 18 och jag skall vara er fader, och ni skall vara mina söner och döttrar, säger Herren, allhärskaren.

Det är skrivet: Du skall inte bära agg mot din landsman utan tillrättavisa honom, så att du inte för hans skull drar skuld över dig. Du skall inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren. Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. Jag är Herren, er Gud.

(Lev 19:17, 18, 33, 34; Ex. 22:21)

Det sjätte budordet är inte enbart ett föreläggande mot dödande. Det är ett föreläggande för att bevara liv som är heligt för Herren, inom Lagarna av den Levande Guden. Liv får inte reduceras i kvalite eller standard genom orättvisa, eller förtryck eller när det gäller respekten för människor. Därigenom omfamnar strukturen i det budordet begreppet övergrepp på personer såväl som egendom.

Den Judaiska förvridningen av den Bibliska Lagen

Därför är främlingen eller den av annat folk också i position att den skall erhålla individuellt skydd i samhället, och skall erhålla hjälp i situationer av nöd. Förvridningen av den bibliska lagen inträffade i den judiska Talmud så pass mycket så att det slog mot själva den grundläggande basen för Guds Lagar. Vi kan se hur förvriden den rabbinska läran blev genom detta citat hämtat från Maimonides Mishneh Thorah Murderer 4,11

För ofrälse med vilka vi inte är i krig…får deras död inte orsakas, men det är förbjudet att rädda dem om de är vid dödens ställe, om, till exempel, en av dem faller i havet, så skall han inte bli räddad för det är skrivet:’ du skall inte stå din nästa efter livet. [Lev 19:16] - men [en ofrälse] är inte din näste."

Soncino tar inte upp eller hänför till denna rabbinska tolkning eftersom eftersom denna inhumana och orättvisa förändring av Skriften är den allmänt vedertagna förklaringen. den riktiga sentensen kan ses i det följande.

Tredje Mosebok 19:16 Du skall inte gå med förtal bland dina bröder, och du skall inte stå din nästa efter livet. Jag är

Herren.

Denna text (vid 16 b) förstås som att brista i att tillhandahålla hjälp för att rädda liv. Stones Chumash erkänner denna tolkning och säger: Om någons liv är i fara så måste du försöka rädda honom…Judarna från Kristus tid i sin tradition tolkade detta till sin mening att granne var synonymt med Jude. Detta kom att infogas i senare judisk utövning:

Att bryta mot sabbaten blir till en förpliktelse när det finns behov av att rädda en judes liv som så kräver det. Problematiken rörande räddandet av en ofrälses liv på en sabbat är inte upptaget i Talmud som en huvudfråga, eftersom detta i varje fall är förbjudet även på en veckodag (jfr ibid.)

Denna tolkning rörande ofrälse är kanske den mest ondskefulla förändringen av Skriftens intention. Detta är orsaken till att Kristus gav liknelsen med den goda samariten, eftersom denna hållning hade kommit in i judendomen redan under tempelperioden under det första århundradet av vår tideräkning ( Den så kallade Muntliga Lag traditionen vilken påstås ha influerat Mishnah från vilken både Jerusalem och Babylonisk Talmud är utveckladevar i verkligheten en serie av skrivna tolkningar. De skrevs för att rättfärdiga de redan introducerade traditionerna, och stammar från så tidigt som 160 f. Kr.. De var med säkerhet aldrig någonsin uppfattade i Israels historia och definitivt inte från Moses så som Bibeln i sig själv visar. Israels folk hade ofta glömt till och med den skrivna lagen, och mer därtill den muntliga lagen. Dessa traditioner var i mångt och mycket i motsättning till varandra och många var flagranta felaktiga förvridningar av Skriften).

Lukas evangelium 10:25-37 25 En laglärd som ville sätta honom på prov reste sig och sade: ”Mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv?” 26 Jesus sade: ”Vad står det i lagen? Hur lyder orden?” 27 Han svarade: ”Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” 28 Jesus sade: ”Det är rätt. Gör det, så får du leva.” 29 För att visa att han var rättfärdig sade mannen till Jesus: ”Och vem är min nästa?” 30 På den frågan svarade Jesus: ”En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och blev överfallen av rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lät honom ligga där halvdöd. 31 En präst råkade komma samma väg, och när han såg mannen vek han åt sidan och gick förbi. 32 På samma sätt med en levit som kom till platsen; när han såg honom vek han åt sidan och gick förbi. 33 Men en samarier som var på resa kom och fick se honom ligga där, och han fylldes av medlidande. 34 Han gick fram och hällde olja och vin på såren och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. 35 Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värden och sade: ’Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala dig på återvägen.’ 36 Vilken av dessa tre tycker du var den överfallne mannens nästa?” 37 Han svarade: ”Den som visade honom barmhärtighet.” Då sade Jesus: ”Gå du och gör som han!”

Ingen annanstans förvred den judiska traditionen den allmänna lagen mer än i denna förståelse om förpliktelsen att bevara liv och förutsättandet av oskulden.

Förutsättandet av Oskulden

Förutsättandet av Oskulden är inneboende i Bibeln och ingen människa skall kunna bli dödad eller straffad förutom på vittnesmål av två eller tre vittnen. Det är så rakt igenom Bibeln i alla sammanhang. Ändå introducerar Mishnah det direkt motsatta begreppet i den Fjärde Avdelningen. Ordern för Skador Sanhedrin 4:1 E(2) (The Order of Damages Sanhedrin 4:1 E(2)).

I egendomsfrågor begynner de [argumentationen] för fallet antingen för frikännande eller fällande dom, medan i fall rörande dödlig utgång begynner de enbart med fallet för frikännande och inte för fällande dom

(jfr. The Mishnah A New Translation, Jacob Neusner, Yale University Press, New Haven and London, 1988, p. 589).

I alla sammanhang, kräver förutsättningen för oskuld att anklagelserna skall inges och därefter höras och fastställas mintligen av två vittnen och den anklagade skall därefter ges tillräcklig tid att svara, inför en tribunal av utsedda domare, vilka skall vara opartiska i alla sammanhang, och inte vara i hänseende av personer. Under tempelperioden så hördes egendomsärenden av en tribunal med tre domare och alla grövre anklagelser skulle höras av minst tjugotre medlemmar ur Sanhedrin, så som framgär av Mishnah själv (ibid. D (1)). Sålunda var alla beslut i egendomsärenden möjliga att överklaga för en tribunal, om de var utsatta för förberedande förhandlingar. Alla grövre ärenden var tvungna att bli hörda av minst tjugotre medlemmar ur Sanhedrin själv, eftersom det efterföljande dödsstraffet. Tid för överklaganden var tillåtna i fall av vittnesmål och bevisning ännu i dessa tidiga tider (Mishnah ibid.).

Av denna orsak är de felaktiga antaganden i den så kallade Noaiska lagen, i försök att bli fastslagna av judendomen hämtade från Talmud och som tillät dom enbart på grund av ett vittnes utsaga, i motsatsförhållande till rättvisa och Guds lagar. Dessa idéer och utövanden är felaktiga, ickebibliska och orättvisa. Desamma orättvisa begrepp bygger upp det moderna europeiska legala systemen, där människor är skyldiga tills de är funna oskyldiga. Uppteckningar av misstänkta kan upprättas och utges utan rättegång eler bevisning eller någon rättvisa. Storbritannien har natagit denna orätt bland sitt laguppehållande regelsystem utan minsta tvekan, genom ett infantilt resonerande. Människor med tillgång till arkiv kan förstöra sina fiender och det finns ingen rättvisa. Av denna orsak och de mord och den orättvisa det tillät, förstördes det Heliga Romerska riket och revolutionerna fröändrade Europa under 1850 talet (jfr Malachi Martin, The Decline and Fall of the Roman Church, Secker and Warburg, London, 1982, pp. 250-256, et seq.). Kristendomen hade på sitt sätt förvridit lagen, lika mycket eller än mer än vad den rabbinska judedomen hade gjort. Guds Lag har aldrig blivit troget implementerat, förutom under Moses och David och det tillfälligt korta återupprättandetKristendomen har aldrig ens blivit prövad, och absolut inte korrekt examinerad.

På samma sätt, när Muhammed försökte återinföra den, och de fyra rättvist handledda Kaliferna försökte genomföra den, blev den underminerad och förstörd. Islam var lika kortlivad som Davids kungarike. Islam förstördes av Hadith, precis som kyrkoråden förstörde kristendomen, och traditionerna och Talmud förstörde lagarna och blev till judendom. Babylon har regerat i tusentals år. Det är religionen av denna världs gud fram till den kommande återupprättelsen.

Förutsättningar för ett brott mot det Sjätte Budordet

Femte Mosebok 19:1-13 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

När Israel skall upprättas skall det avdela tre städer som fristad, för varje människa som har dödat någon genom olyckshändelse, så att hämnd inte skall kunna uttas i stundens hetta. Där skall inte bli något oskyldigt blod utgjutet. Budorden skall efterlevas och därtill skall ytterligare tre städer som fristäder tilläggas. Däemot, då dödande är avsiktligt, t. ex. mord, då skall den förövande personen föras upp till rättegång och där är straffet döden.

Sålunda är ett icke avsiktligt brott mot lagen given skydd av staten, inom fristäderna, om detsamma skyss inte kan garanteras inom de sedvanliga omgivningarna hos stammen. Det är ansvaret hos individen såväl som för staten att säkerställa skydded av medborgarna.

Ansvaret att Tillhandahålla Liv

Inom konceptet rörande den legala kontrollen av liv, finner vi också begreppen att Tillhandahålla Liv och Göra Levande.

Femte Mosebok 32:39 Vet att jag är Gud, jag och ingen annan. Det är jag som ger död och liv, jag som sårar och läker, ingen kan rycka något ur min hand.

Gud har inga andra gudar med sig, utan han endast är Gud och ger liv likväl som han tar liv. Hans hand håller i domen. Därför är tagandet av liv i skapelsen från syndafallet (se uppsatsen Doctrine of Original Sin Part 1 The Garden of Eden [246] och Doctrine of Original Sin Part 2 The Generations of Adam (No. 248)) är återupprättat genom givandet av liv i återuppståndelsen (jfr uppsatsen The Resurrection if the Dead [143]). Gud är således underkastad Hans egna lagar och ger upprättelse för varje handling Han gjort, eller befallt, i samband med skapelseprocessen.

Första Samuelsboken 2:6 Herren dödar och ger liv, leder ner i dödsriket och räddar därifrån.

(jfr Jes. 43:13).

Yahovah-elohim andades den livets andning in i Adams näsborrar (1 Mos 2:7) och så också genom samma elohim mottager vi andningen av den Helige Ande (jfr Joh 20:22-23).

Gud dömer människor till döden för synd och brott mot lagen. Så ser vi att brott mot det sjätte budordet bär med sig det ultimata dödsstraffet, vilken är den yttersta konsekvensen i varje enskilt fall i Guds budord. Det yttersta straffet för brott mot lagen är döden, från det första budordet till det tionde budordet (2 Mos. 22:22-24; 5 Mos. 24:14-17). Budorden är baserade på återskapande och återuppbyggnad, men det yttersta föreläggandet för upprepade brott och överträdelser mot lagen och en vägran att åtlyda den, är döden i varje tillfälle.

Att Hålla vid Liv genom Rättvisa Lagar

Folket och nationen har en skyldighet att hålla vid liv de som är födda i stammen och de främlingar och andra folk som finns i deras land.

Tredje Mosebok 19:9-10 9 När grödan bärgas i ert land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen av skörden. 10 Du skall inte göra någon efterskörd i din vingård, inte heller plocka upp nerfallna druvor. Du skall lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag är Herren, er Gud.

Angrepp på Personer i Handikapp

Lagen tillhandahåller och står för skydd av de personer som har en ofullständig förutsättning

Tredje Mosebok 19:14 Du skall inte förbanna en döv och inte lägga något i vägen för en blind så att han faller; du skall frukta din Gud. Jag är Herren.

Bevarandet av liv och familjen

Tredje Mosebok 25:35-43 35 Om din broder kommer på obestånd och inte längre kan försörja sig, skall du ta dig an honom som man gör med en invandrare eller en tillfälligt bosatt och låta honom bo hos dig. 36 Du får inte ta ränta av honom eller kräva mer tillbaka, ty du skall frukta din Gud och låta din broder bo hos dig. 37 Låna inte ut dina pengar åt honom mot ränta, och lämna honom inte av dina livsmedel för att kräva mer tillbaka. 38 Jag är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten för att ge er Kanaan och vara er Gud. 39 Om din broder kommer på obestånd och måste sälja sig till dig, får du inte behandla honom som slav. 40 Han skall arbeta hos dig som en daglönare eller en tillfälligt bosatt fram till friåret. 41 Då får han lämna dig, han själv och hans barn med honom, och han får återvända till sin släkt och sina fäders egendom. 42 Ty de är mina slavar som jag har fört ut ur Egypten, de skall inte säljas som vanliga slavar säljs.

43 Du skall inte behandla honom hårt, du skall frukta din Gud.

Räntebelåning är förbjuden för alla i tron, för genom det förtrycker vi varandra. För vi är alla bringade med ett pris och så skall vi alla ära Gud som skyddar alla (1 Kor. 6:20; jfr. 2 Mos. 22:21). För Gud är elohe för elohim, eller Gud för gudar och Herre för Herrar (adonai för adonim) (5 Mos. 10:17-19 jfr. fotnot. till Companion Bible).

Folket och individerna är hållna levande i frihet under rättvisa lagar.

Andra Mosebok 21:2-6 2 När du köper en hebreisk slav skall han tjäna i sex år, men det sjunde året skall han friges utan betalning. 3 Kom han ensam, skall han friges ensam; var han gift, skall hans hustru följa honom. 4 Har hans herre gett honom en hustru och har hon fött honom söner och döttrar, skall hustrun och barnen tillhöra hennes herre, och mannen ensam skall friges. 5 Men om slaven säger: ”Jag håller av min herre, min hustru och mina barn, jag vill inte bli fri”, 6 då skall hans herre föra fram honom inför Gud; han skall föras fram till dörren eller dörrposten och hans herre skall genomborra hans öra med en syl, och så skall slaven tillhöra honom för alltid.

Detta är märket för skam. Mannen skall få gå fri och han skall också frigöra hans fru. Ingen husbonde kan förtrycka en bunden tjänare, utan han skall rättvist kompensera för deras tjänster.

Femte Mosebok 15:12-15 12 Om en landsman, en hebreisk man eller kvinna, måste sälja sig till dig, skall han tjäna dig i sex år, men det sjunde året skall du frige honom. 13 När han friges och lämnar dig skall du inte låta honom gå tomhänt, 14 utan du skall förse honom med rundliga gåvor från din fårfålla, din tröskplats och din vinpress. Vad Herren, din Gud, har välsignat dig med skall du också ge åt honom. 15 Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig. Därför ger jag dig i dag denna befallning.

Hur skall en man kunna bli fritt återupprättad och underhållen från flocken, och få sin fru och sina barn undanhållna. Detta är lagen som som kräver en rättvis återupprättelse. Poängen med detta är att tjänstgöring är obligatorisk. Husbonden blir inte straffad, ej heller generositeten i hans ursprungliga gåva, om det var i fall av tjänst. Dessa lagar har begränsningar idag, men endast under de senaste århundradena i allmänhet. Livegenhet och bunden tjänst var allmänt förekommande fram till artonhundratalet. Mer märkbart är att lagen gäller för alla hushåll, hela nationen, och ansvaret vilar på de som regerar och egendomsägarna att tillhandahålla välfärd för dem inom deras områden.

Andra Mosebok 23:10-11 10 Sex år skall du beså din jord och bärga dess gröda, 11 men det sjunde året skall du låta marken vila och ligga i träda. Då kan de fattiga i ditt folk få sin föda från den. Det som blir över kan de vilda djuren äta. Så skall du också göra med din vingård och dina olivträd.

Därför skall di icke döda av förbiseende av behov eller svält i alla era länder och områden.

Herren din Gud skall sända Hans ängel fram till er, för att skydda er, och att se till att ni åtlyder dessa lagar.

Andra Mosebok 23:20-25 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Guds Ängel sändes till folket för att hålla dem på vägen och för att leda dem till den plats som var förberedd för dem. Han skulle åtlydas och inte provoceras eller ifrågasättas, för han skulle inte överse deras överträdelser. Guds Namn bars inom honom eftersom han agerade för Guds som hans utsände. Sålunda var han också kallad Yahovah och Elohim så väl som Yahovahs Ängel och Elohims Ängel. Lydnad inebar att Gud skulle skydda dem från deras fiender. De skulle inte dyrka de andras gudar, utan var satta att helt och hållet kasta ut dem, och förstöra deras avbilder. Endast Gud skulle tjänas, som då skulle välsigna deras bröd och vatten och hela dem.

Femte Mosebok 16:10-14 10 och sedan skall du fira veckohögtiden till Herrens, din Guds, ära med frivilliga offergåvor, så stora som du frivilligt kan ge, allt efter vad Herren, din Gud, välsignar dig med. 11 På den plats som Herren, din Gud, väljer ut och där han vill låta sitt namn bo skall du glädja dig inför Herren, din Gud, tillsammans med din son och din dotter, din slav och din slavinna, liksom med leviterna i dina städer samt invandrarna, de faderlösa och änkorna som du har hos dig. 12 Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten, och följ troget dessa stadgar. 13 Lövhyddefesten skall du fira i sju dagar, när du har samlat in vad du fått från din tröskplats och din vinpress. 14 Gläd dig under din fest tillsammans med din son och din dotter, din slav och din slavinna, liksom med leviterna, invandrarna, de faderlösa och änkorna i dina städer.

Ansvaret att göra levande är för alla delar av samfundet, inom räckvidden av individens inflytande. Att älska ens granne och nästa så som sig själv är en befalning som utsträcks till alla de i området av er påverkan (jfr liknelsen med den goda samariten; Luk 10:30-37).

Ert stöd och omsorg för er granne skall utsträckas till den punkt, att ert eget förbiseende skall tas för försummelse av de fattiga och sjuka.

Femte Mosebok 24:19-21 19 Om du glömmer en kärve när du skördar din åker, skall du inte gå tillbaka och hämta den utan lämna kvar den åt invandraren, den faderlöse och änkan. Då skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör. 20 När du har slagit ner dina oliver skall du inte söka igenom grenarna efter fler utan lämna det som är kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan. 21 När du har plockat druvorna i din vingård skall du inte göra någon efterskörd utan lämna det som är kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan.

(Jfr också historien om Rut (ch. 2)).

Gud skyddade Israels folk på alla deras vandringar, för att hålla dem vid liv som ett exempel för oss.

Moses Förtäljer Israels folks Vandringar

Femte Mosebok 1:1-46 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Gud säkerställer att alla ges av deras överflöd i sina boningar, han välsignar i enlighet med nationens och folkens åtlydnad inför Honom.

Femte Mosebok 2:1-37 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Boskapen och avskräded togs, förutom där Gud gav uttryckliga order emot denna handling.

Femte Mosebok 3:1-29 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Folket behöver inte känna rädsla. Deras fiender skulle bli besegrade och de blev också fullständigt förstörda. Alla av Israels folk är befallna att hjälpa stammarna i alla deras innehav och att ta deras arvedel. Ingen stam skall hålla tillbaka och tveka att hjälpa varandra i det rätta genomförandet av Guds vilja, och upprättandet av Israels nation.

Ingen människa skall avstå att bistå någon inom stammen att behålla livet, och ingen person skall förtrycka eller irritera någon annan. Ingen människa skall förringa livet för en annan genom förtryck och övergrepp av någon form.

Rätten till Liv och Rätten att döda Vilar hos Gud.

Gud upprättar all makt och all myndighet. De ställföresträdande fäller svärden på Guds vilja.

Titusbrevet 3:1-3 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda makthavare och myndigheter och alltid vara beredda att göra det som är gott. 2 De får inte förolämpa någon utan skall vara fridsamma och försynta och visa ödmjukhet mot alla människor. 3 Vi var ju också själva en gång dåraktiga, olydiga och vilsegångna, slavar under alla möjliga impulser och lustar. Vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi avskydde varandra.

(jfr Romarbevet 13:1-7).

Vi är skyldiga tacksamhet och ära till de som Gud har fött upp och till dem det är förtjänat.

Nationen och folket har, därtill en rätt att bevara liv under förtryck genom orätta lagar.

Andra Mosebok 11:1-10 1 Herren sade till Mose: ”Ännu en plåga skall jag låta drabba farao och Egypten, och sedan skall han släppa er härifrån – ja, inte bara släppa er utan jaga bort er allesammans. 2 Säg nu till folket att alla, både män och kvinnor, skall be sina grannar om föremål av silver och guld.” 3 Och Herren gjorde egypterna välvilligt stämda mot hans folk, och Mose betraktades som en stor man i Egypten, både av faraos hovmän och av folket. 4 Mose sade till farao: ”Så säger Herren: Vid midnatt skall jag gå fram genom Egypten, 5 och allt förstfött i Egypten skall dö, den förstfödde sonen till farao på tronen lika väl som den förstfödde sonen till slavinnan vid handkvarnen, och även allt förstfött bland boskapen. 6 I hela Egypten skall höjas ett sådant klagoskri att dess like aldrig har hörts och aldrig kommer att höras. 7 Men mot israeliterna skall inte ens en hund morra, varken mot människor eller boskap. Då skall ni inse att Herren gör skillnad på Egypten och Israel. 8 Då skall alla dina hovmän här söka upp mig och falla ner för mig och bönfalla mig att lämna er och ta med mig hela mitt folk. Sedan skall jag dra bort.” Och fylld av vrede gick han därifrån. 9 Herren sade till Mose: ”Att farao inte lyssnar till er, det sker för att jag skall göra nya under i Egypten.” 10Alla dessa under gjorde Mose och Aron inför farao, men Herren gjorde farao hård och obeveklig: han släppte inte ut israeliterna ur sitt land.

Döden är symbolisk, och blod är använt att visa mot Messias ankomst, vilkens blod som tömdes visade mot livgörandet av hela den mänskliga helheten. Offersystemet var instiftat att visa mot hängivenheten inför hela strukturen av lydnad inför Gud.Så som Israels folk blev hållna vid liv och förda ut ur Egypten, genom blodsoffer och Påskalammet, så är också hela världen hållen vid liv genom Messias offer. Offren är ingen lust för blod i tanken hos Gud, utan snarare ett prov på viljan på det som åligger Hans söner, att nedlägga deras liv för varandra.

Andra Mosebok 29:11-12 11 And thou shalt kill the bullock before the LORD, by the door of the tabernacle of the congregation. 12 And thou shalt take of the blood of the bullock, and put it upon the horns of the altar with thy finger, and pour all the blood beside the bottom of the altar. (KJV)

Messias inträdde in i det Heliga av Heliga en gång och för oss alla med sitt eget blod. Han gjorde således en väg för oss att inträda där, och blev till söner av Gud i kraft av återuppståndelsen från de döda som gemensamma arvtagare till Kristus (jfr Rom 1:4; Heb 9:12 ff). Tabernaklet var en avbild av den himmelska fristaden. Templet visar mot oss så som det andliga Templet, vilkets Tempel vi är (1Kor 3:16-17).

Israels folk vandrade i fyrtio år i öknen och alla de som inte antog löftena dog i öknen, sparade var endast Kaleb och Joshua. Detta faktum pekar på de av Israels folk som inte var villiga att acceptera löftet.Stammarna åt manna under hela denna tid, och de drack från den andliga klippa som var Kristus. Han framträdde inför dem som ledare för Guds armé, för att upprätta dem i deras arvedel vid Jeriko, efter deras omskärelse vid Gilgal.

The materiella och fysiska templet var upprättat för att finnas till fram till Messias, och därefter gav det fysiska templet plats för det andliga. Hela kyrkan i sin vildmark och öken över de fyrtio jubileerna hade inget annat offer än de utvalda. De 144,000 var det offer för Sabbaterna, Nymånadsdagarna och de Heliga Dagarna. Det dagliga offren visade på den stora mångfalden, och natten kommer före dagen, kvällen kommer före morgonen. Det är orsaken till att det bara är ett offer i Templet i Hesekelför den största delen av skörden är redan död, och bara den första återuppståndelsen är rest. Därtill är det mer att komma (Upp. 20:4-15). Kvällsoffret är redan rest så som den stora mångfalden i den första återuppståndelsen (Upp. 7:9 ff). Sålunda är morgonoffret, vilket också är dagbrottet under morgonstjärnan, det enda av de två dagliga offren som genomförs i tusenårsordningen (jfr. Hes 46:13-15). Den långa natten har passerat. Detta är också varför det inte finns något offer som tillåtits under den långa natten av de fyrtio jubileerna i vildmarken och vår öken, för skörden fortsätter och de är alla levande stenar i templet under den perioden.

Hesekiel 46:13-15 13 Ett årsgammalt felfritt lamm skall du dagligen ge som brännoffer till Herren. Varje morgon skall du göra det. 14 Dessutom skall du som matoffer varje morgon ge en sjättedels efa mjöl och en tredjedels hin olja att fukta mjölet med. Denna ordning för Herrens matoffer skall vara en oföränderlig stadga. 15 Lammet,matoffret och oljan skall offras varje morgon. Detta är det dagliga brännoffret.

Offersystemet pekar mot varje aspekt av den räddande nåden hos Gud i förlåtelsen genom offret av Messias. Det fanns ingen dag då offren inte genomfördes under hela Tempelperioden. När templet förstördes i Jerusalem så fanns det också ett i Egypten. Det fanns i Elefantine under den Babylonska fångenskapen. Elefantine blev självt förstört och offren begränsades där. Templet var också byggt av Onias IV vid Leontopolis i det gamla området Gosen i enlighet med profetian i Jesaja 19:19, för de senare offren som skulle ske fram till förstörelsen av Jerusalem år 70 e. Kr.. Templet i Leontopolis stängdes på order av Vespasian år 71 e. Kr. (jfr The Sign of Jonah and the History of the Reconstruction of the Temple (No. 13)).

Tempelperioden varade från byggandet under Salomo över en period av tusen år, fram till upprättandet av Messias så som överstepräst och Kyrkan under Melkideseds order. Detta var den period av tjugo jubileer som symboliserades av kvällsoffren.

Därefter inträdde kyrkan i den långa natten i vildmarken och öknen, där det inte fanns något fysiskt eller materiellt tempel och offren var de 144,000 av de tjugotvå (veckoliga, månatliga och de Heliga Dagarnas offer) utdragna över tvåtusen år eller fyrtion jubileer. De utvalda var de levande offren och den stora mångfalden som står med dem från Uppenbarelseboken 7:1-17 var de dagliga offren som ingen människa kan räkna. De föll i sömn i Herren vid den första upståndelsen, därav denna symbolik.

Morgonoffren som finns upptecknade i Hesekels Tempel, representerar den sista tusenårsperioden av Jesus Kristus regerande och de utvalda. Denna tidsperiod av tjugo jubileer eller tusen år, utgör den fyratusenåriga perioden för Templet, avslutas med den andra uppståndelsen och domen, och ankomsten av den ende sanne Guden i äran från Guds Stad (jfr uppsatsen Outline Timetable of the Age (No. 272) and The City of God (No. 180))

Tredje Mosebok 1:1-17 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Offergåvorna skulle vara från hjordarna (får, getter eller boskap) eller av hönsfåglar, utan skador och offrandet var tvunget att vara frivilligt. Prästerna skulle behandla dem så som det var föreskrivet.

Inga offer har varit tillåtna över tvåtusen år, annat än offrandet av de utvalda för varandra. Templet har blivit medvetet förstört genom myndighet av Gud, och offergåvorna har varit förhindrade att offras. Alla de som försökt återinföra offren blev dödade, eller sända i fångenskap. Frälsningen gäller för samtliga de ofrälse samt hela Israels folk. De som förtrycker de ofrälse under lagen är förstörda eller straffade.

Tredje Mosebok 2:1-16 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Offren till Gud är inte längre hos Arons prästerskap, utan vilar på Melkisedeks prästerskap (jfr Ps. 110:4) De står utanför ättelängd, utan bestämmelse genom dess moder eller fader, utan är präster förevigt under deras överstepräst vilken är Messias (jfr Heb 7:1-22).

Tredje Mosebok 3:1-17 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Offergåvorna var för prästerskapet i det gamla systemet, Offergåvorna ÄR prästerskapet i det nya systemet.

Tredje Mosebok 4:1-35 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Vi har gjorts hela genom Messias offer. Lagen är skriven i våra hjärtan och medvetanden (Hab 8:8-13). Våra offer är återupprättelsen, eftersom vår överstepräst sitter vid Guds högra sida (Heb 8:1 ff). Alla ting som dödas, dödas under bemyndigande av Gud. Allt som lever tillhör Gud för boskapen är Guds, och kärlen i Jerusalem i återupprättelsen skall vara heliiga för Herren, så skall också allt liv vara. Det är Han som befaller det som skall dödas. Messias offer och förrådandets offer var de förutsättningar som krävdes för hela det nya prästerskapet, och ingen människa kan bli präst genom förrådandets offer av Messias. Han är fredsoffret som försätter oss till ett med Gud

Tredje Mosebok 7:1-38 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Sålunda är prästerskapet helgat genom offer, där alla är återspeglade i Messias.

Prästerskapet måste renas i dopets vatten, och kläs i fläckfria klädnader renade i lammets blod, och därefter är de förberedda som präster. Prästerskapet var helgat med början i Moses, vilken var den profet för honom som skulle bli uppstånden, likt uppå honom, och genom denna senare profet, skulle hela mänskligheten göras levande. Genom Messias var då prästerskapet förberett och insatta i sina positioner. Detta är vad Moses visade fram emot, och det är vad som blev fullbordat i kyrkan.

Tredje Mosebok 8:1-36 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Helgandet av prästerskapet är ställt i ett liknande sätt som helgandet av Templet (jfr uppsatsen The Sanctification of the Temple [241]).

De är osvällda, varandes befriade från svullnaden av ondska och elakhet, och väntar åstad den nya resningen av den heliga Ande.

Från den första dagen i den första månaden, kallad Abib eller Nisan, till den sjunde dagen i den första månaden helgar prästerskapet och de utvalda Templet, och därefter de enkla och felaktiga på den sista (läs här den sjunde) dagen. För prästerskapet är Templet under Melkisedeks order.

Traditionen att följa det Nya Året på den första dagen av den sjunde månaden, kallad Rosh Hashanah, i kontrast till de uttryckliga befallningarna från Gud i lagen, inträdde inte i judendomen förrän det tredje århundradet av vår tideräkning enligt Rabbi Kohn, Hogste Rabbi i Budapest (jfr. The Sabbatarians in Transylvania, [1894] ed., W. Cox, övers. T. McElwain och B. Rook, 1998, CCG Publishing, sidor. v. et seq.). Detta åtföljdes aldrig under tempelperioden. Hela symboliken med helgandet av templet uteslöt ett sådant koncept.

Tredje Mosebok 9:1-24 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Av helgandet och åsidosättandet av de utvalda, är människorna återigen välsignade i efterföljd. Nationen, folket och jorden kan inte skadas förrän den sista av de utvalda är döpt och förseglad och satt åt sidan, därefter skall slutet komma (Upp. 7:3-4).

Allt dödande är upp till Gud och blod måste betalas med blod, om inte det görs som är heligt för Herren.

Tredje Mosebok 17:1-6 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Däför är alla saker gjorda för den större äran av Gud. Även den utförandes funktion måste vila under ansvar och överinseende av prästen. I återupprättelsen kommer allt dödande av kött vara så som ett offer heligt för Herren, och kärlen skall vara heliga för Herren (Sak. 14:20-21; jfr uppsatsen Vegetarianism and the Bible (No. 183)).

Tagande av allt liv är gjort på bemyndigande av Gud. Blodet är livet därav, och det måste uttömmas och hällas på marken.

Kontroll av Liv i Fred

Alla lagar rörande renhet är givna för bevarandet av liv. Okunnighet är ingen ursäkt under lagen.

Tredje Mosebok 5:2-3 2 eller om någon, utan att tänka på det, rör vid något orent, till exempel den döda kroppen av ett orent vilt djur, husdjur eller småkryp, och blir oren och sedan inser sin skuld, 3 eller om han, utan att tänka på det, rör vid en människas orenhet, en orenhet som smittar, och sedan blir medveten om det och inser sin skuld,

Vissa delar av offret var också givna enbart till Herren. Detta fungerar som bestraffning, och kommer att återupprättas som ett straff i den tusenåriga ordningen. Denna aspekt är särskiljd från lagstiftningen om renhet, vilken är en del av lagarna om liv, att göra helt och göra levande.

Tredje Mosebok 7:21-27 21 Om någon rör vid något orent, vare sig en människas orenhet, ett orent djur eller ett orent småkryp, och sedan äter kött från Herrens gemenskapsoffer, skall han utstötas ur sitt folk. 22 Herren talade till Mose: 23 Säg till israeliterna: Ni får inte äta fettet från nötboskap, får och getter – 24 fettet från självdöda eller rivna djur får användas till olika ändamål, men äta det får ni inte. 25 Ty var och en som äter fettet från djur som offras som eldoffer till Herren skall utstötas ur sitt folk. 26 Ni får inte äta blod, varken av fåglar eller boskap, var ni än bor. 27 Var och en som äter blod av något slag skall utstötas ur sitt folk.

Den långsiktiga effekten vad gäller konsumtion av fett och blod är numera väl känd. Sådant handlande är förbjudet unnder lagstiftningen om förlängande av liv.

Allt dödande måste vara i syfte för mat, eller bevarande av balansen, eller för egendom, och det måste göras i enlighet med den rättvisa lagen. Bevarandet av miljön är lika mycket ett ansvar för individen, som också skyddet av andra från frösummelse i egendom och byggande är.

Femte Mosebok 22:6-8 6 Om du får syn på ett fågelbo där du går, i ett träd eller på marken, med ungar eller ägg som modern ligger på, får du inte ta både modern och ungarna. 7 Ta ungarna, men låt modern flyga. Då går det dig väl, och du får leva länge. 8 När du bygger ett nytt hus, skall du sätta ett räcke kring taket, så att du inte drar blodskuld över huset om någon faller ner.

För allt blod från alla varelser är uppå honom som tar dess liv. Där finns en skyldighet att skydda människor, från förlusten av liv, eller skada från möjliga skadliga föremål. I dessa fall skall en skyddande mur upprättas på tak och i samma förlängning skall staket omgärda området runt en bassäng för att skydda de unga, detta är en nödvändig åtgärd. På samma sätt är, att brista i att tillhandahålla hjälp till någon i svårigheter, ett brott mot syftet med lagen. Det förekommer, trots detta, inga förpliktelser att riskera eller förlora ens eget liv i dessa sammanhang. Där är, i motsats till den rabbinska judendomen en skyldighet att försöka rädda liv.

Sjukdomar

Kontrollen av sjukdomar är en viktig del i bevarandet av liv. De sjätte budordet utsträcks till att gälla dödande genom överförandet av sjukdomar. Varje individ har en skyldighet att säkerställa att de inte utsätter andra för risker genom att underlåta sig att vidta enkla karantänåtgärder. Ett barns födelse placerar dem i natioonen och folket under förbundet och i enlighet med den renande lagstiftningen

Tredje Mosebok 12:1-8 1 Herren talade till Mose: 2 Säg till israeliterna: När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. 3 Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. 4 Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut. 5 Om hon föder en flicka, är hon oren i två veckor, som när hon har menstruation. Sedan skall hon vänta i 66 dagar under sin blödnings- och reningstid. 6 När hennes reningstid för en son eller dotter är slut, skall hon komma med ett årsgammalt lamm som brännoffer och en duva eller turturduva som syndoffer till prästen vid uppenbarelsetältets ingång. 7 Prästen skall offra dem till Herren och bringa försoning åt henne, så att hon blir ren efter sitt blodflöde. Detta gäller för en kvinna som har fött barn, en pojke eller en flicka. 8 Om hon inte har råd att offra ett lamm, skall hon ta två turturduvor eller två andra duvor, en till brännoffer och en till syndoffer, och prästen skall bringa försoning åt henne, så att hon blir ren.

Lagarna om rening gör en åtskillnad mellan barn av manskön och av kvinnokön. Denna aspekt har inte blivit undersökt av naturvetenskapen tillräckligt ännu, för att fastställa den exakta orsaken. Liksom alla lagar, så finns det en exakt orsak för denna lag. Lagstiftningen kan skydda modern eller barnet från olika kemiska brister, vilka gör mottagliga eller oskyddade antingen i delar eller för sjukdomar. Hela frågan om rening av kvinnan är behandlat i appendixet. Karantän är en allvarlig och nödvändig del av livet. Det är skyldgheten och ansvaret av samhället så väl som för hos individen. Lagarna rörande spetälska visar på vikten och kraven på karantän. Även om vi nu kan bota spetälska, så kvarstår lagen och karantänen är obligatorisk.

Tredje Mosebok 13:1-59 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Detta kapitel tar upp hur man känner igen och behandlar olika former av hudirritationer och infekterade klädesplagg. Språket är också enkelt för enkla mäniskor. Restriktioner tillkommer och i modern terminology skulle Torah vara mycket längre, men principerna i innehållet skulle vara desamma.

Tredje Mosebok 14:1-57 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Tredje Mosebok 14 behandlar spetälska och de offer som skall ske för att helas. Det behandlar också infekterade klädnader, tyger och bostäder. Hela aspekten om infekterade områden tas upp under dessa lagar. Om dessa lagar hade hållts iidag, så skulle infektionssjukdomar och de behandlingsresistenta infectionerna bli reducerade eller utplånade. Vi förstår orsakerna till dessa infektioner mer nu, på en vetenskaplig grund än någonsin tidigare, men vår hållning gentemot karantän och isolering är inte lika grundlig. Vi stänger inte av avdelningar, på grund av kostnader och tillgången på sängar, och de resistenta virusen sprids. Folk dör på sjukhus på grund av brotten mot den bibliska lagen än idag.

Femte Mosebok 24:8-9 8Vid fall av spetälska måste du vara mycket noga med att följa alla anvisningar som de levitiska prästerna ger. Vad jag har befallt dem skall ni troget följa. 9 Kom ihåg vad Herren, din Gud, gjorde med Mirjam på er väg, när ni drog ut ur Egypten.

Spetsälska är också ett straff för uppror. Idag tas aspekterna av gudomlig intervention oftast inte i beaktande.

Tredje Mosebok 15:1-33 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Detta kapitel behandla främst sjukdomar där orsaken förbises, till exempel sexuellt öveförbara sjukdomar som AIDS, förkylningar och andra smittsamma sjukdomar. Därefter tar det upp alla infekterade föremål så som tyger, klädnader, saker etc. och likaledes samlag och menstruation.

Lagarna rörande renhet och karantän, är lagar som finns där för begränsningen av infektioner. Vi förstår numera orsakerna till sjukdomarna på ett mycket mer klart sätt, men lagarna om karantän gäller fortfarande. Förhållandet till offren finns där för att vägleda oss till Gud, som källa för liv och helande. Helande är en vetenskap, och helarna arbetar inom nationen, i enlighet med Guds lagar. Därför verkar de i rätt enlighet eftersom de handlar som instrument för Gud inom Hans Lagar.

Femte Mosebok 23:1-8 1 Ingen som har fått testiklarna krossade eller lemmen avskuren får upptas i Herrens församling. 2 Ingen av blandad härkomst får upptas i Herrens församling; inte ens hans efterkommande i tionde led får upptas där. 3 Ingen ammonit eller moabit får någonsin upptas i Herrens församling; inte ens deras efterkommande i tionde led får upptas där. 4 Ty när ni drog ut ur Egypten kom de er inte till mötes med bröd och vatten på vägen, och de lejde Bileam, Beors son, från Petor i Aram Naharajim, till att förbanna dig. 5 Men Herren, din Gud, ville inte lyssna till Bileam. Herren, din Gud, förvandlade förbannelsen till välsignelse för dig, ty Herren, din Gud, älskade dig. 6 Så länge du lever skall du aldrig någonsin främja deras lycka och välfärd. 7 Du skall inte visa avsky för edomeerna, ty de är dina bröder. Du skall inte visa avsky för egypterna, ty du var en gång invandrare i deras land. 8 Deras ättlingar i tredje led får upptas i Herrens församling.

I denna del av lagen, så ser vi att skyddet av nationen går via skyddet av familjen inom äktenskapet. Dessa grupper av människor är förhindrade från att inträda Herrens församling som ett exempel för Israels folk. Dessa människor dör i deras synder i enlighet med lagen.

Det var också en tradition för hedningarna att kräva att deras präster skulle leva i celibat, eller att göra dem till eunucker. Lagen gavs här för att fröbjuda dessa handlingar. Hedningarna och andra som kände till denna lag utmålade de utvalda till eunucker för att motstrida dessa aspekter av lagen, och göra dem prsktiskt förhindrade och opassande att inträda i synagoganoch således församlingen. Det Nya Testamentet bekräftar dessa handlingar och senare beslut (jfr Apostolic Constitutions, ANF, vol VIII, sidor. 479 et seq.) tillät sådana män att bli biskopar och äldste.

Messias dog för världens synder. Frälsningen är numera för de ofrälse, och synderna från fäderna räknas inte längre till deras söner. Detta är det nys förbundet. Lagens natur och kärna är skriven i deras hjärtan, och varje människa är ansvarig för enbart sina egna synder. Detta är det mest märkbara i den förändrade naturen i förbundet.

Jeremia 31:29-34 29 När den tiden kommer skall de inte längre säga: När fäderna äter surkart får barnen ont i tänderna. 30 Nej, var och en skall dö för sin egen synd: den som äter surkart får själv ont i tänderna. 31 Det skall komma en tid, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israel och med Juda, 32 inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten, det förbund med mig som de bröt, fastän jag var deras herre, säger Herren. 33 Nej, detta är det förbund jag skall sluta med Israel när tiden är inne, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. 34 De skall inte längre behöva undervisa varandra och säga: ”Lär känna Herren”, ty de skall alla känna mig, från den minste till den störste, säger Herren. Jag skall förlåta dem deras skuld, och deras synd skall jag inte längre minnas.

Strukturen i sin helhet i det nya förbundet under Messias kom att handla om synd (jfr Matt. 26:28; Heb. 8:8-12; 10:16-17). De rabbinska kommentarerna misslyckas att ta upp denna förändings natur korrekt. (jfr Soncino kommentar till v. 30). Israels folk skall verkligen fortsätta att vara trogna Gud, med bärandet av synd från fader till son är bortlyft genom det nya förbundet under Messias, och detta är budskapet som eliminerar hela ordningen med ursprunglig synd från fäder i det Gamla Testamentet. Dagens kristendom håller exakt motsatt budskap mot det som var föresatt under Messias. Konsekvensen av orenheten från den bland nationerna under krig täcks också av denna text. Nationen av Israels folk skall inte göra det de ofrälse gör, inte heller skall de förorena sig själva så som de ofrälse gör.

Femte Mosebok 23:9-14 9 När du drar ut i fält mot dina fiender skall du ta dig i akt för allt som väcker anstöt. 10 Om någon man har blivit oren genom att få utlösning under natten, skall han gå ut ur lägret och får inte komma tillbaka 11förrän i kvällningen, när han har badat. Då får han komma in i lägret, när solen går ner. 12 Du skall ha ett visst ställe att gå till utanför lägret.13 Du skall ha en grävpinne i bältet, och när du behöver sätta dig där ute skall du gräva en grop med den och efteråt täcka över din träck.14 Herren, din Gud, vandrar omkring i lägret; han vill rädda dig och överlämna dina fiender åt dig. Därför skall ditt läger vara heligt. Låt honom inte få se något motbjudande, så att han drar sig undan från dig.

Herren vår Gud vandrar vid oss och vi skall vara heliga i fred som i krig, för Gud bor ibland oss och vi är Guds Tempel.

Matlagar

Lagarna om mat är till för att förlänga livet och skydda planeten. De försäkrar hela näringskedjan och minimerar sjukdomar. Den vetenskapliga grunden för lagarna om maten finns upptecknade i uppsatsen The Food Laws (No. 15). De antaganden rörande matlagarna och den asketiska doktrinen om vegetarianism och antagandena förbundna till dem är täckta i uppsatsen Vegetarianism and the Bible (No. 183) och även Wine in the Bible (No. 188) och uppsatsen Balance (No. 209).

Vegetarianism och celibat, samt avstående från äktenskap, är konstaterade att vara läror av demoner av de sista dagarna (1 Tim. 4:3; jfr. Apg. 15:20; Matt. 3:4).

Undvikandet från sjukdomar genom efterlevnad av lagarna rörande mat och en riktigt genomförd slakt, samt undvikande av djur som skadats av vilda djur, finns inneslutna i föreskrifterna (2 Mos 22:31). Också de första av de förstfödda och första skörden skall tilldelas Guds hus. (2 Mos 34:26). Herren ledde Israels folk på grund av att det inte fanns några främmande gudar bland dem, och de av fettet från marken, även genom alla dagarna under Salomo till dess han syndade och orättfärdigheten var lagd uppå nationen (5 Mos. 32:14; jfr. Ords. 27:27; 1 Kung. 4:22-23).

Matlagarna finns beskrivna i Tredje Mosebok 11

Tredje Mosebok 11:1-47 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Det skall här noteras att King James Version av Bibeln använder ordet svan i vers 18. Detta ord är i verkligheten inte svan och hänför inte till familjen av gäss och ankor. Ordet som i original är tinshemes hänför till en fladdermus (Rashi: Chizkuni) eller en uggla (Ralbag jfr. Stones Chumash eller en hornuggla; jfr Soncino; eller tanshemes som vattenhöna SHD 8580.

Femte Mosebok 14:1-21 1 Ni är barn till Herren, er Gud. Ni skall inte sörja de döda genom att rista er blodiga eller raka er på huvudet. 2 Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud, och dig har Herren utvalt att vara hans dyrbara egendom framför alla andra folk på jorden. 3 Du skall inte äta något avskyvärt. 4 Detta är de fyrfotadjur ni får äta: oxe, får och get, 5 dovhjort, gasell och rådjur, stenget, vildoxe, antilop, vildfår 6 och alla andra djur som har helt tvekluvna klövar och som idisslar – de djuren får ni äta. 7 Men dessa får ni inte äta, fast de idisslar eller har tudelade klövar: kamelen, haren och klippgrävlingen, ty de idisslar men har inga klövar, de skall vara orena för er, 8 samt svinet, ty det har visserligen helt kluvna klövar men idisslar inte, det skall vara orent för er. Av deras kött får ni inte äta, och deras döda kroppar får ni inte vidröra. 9 Detta är vad ni får äta av allt som lever i vatten: allt som har fenor och fjäll får ni äta. 10 Men ni får inte äta något som saknar fenor eller fjäll, det skall vara orent för er. 11 Ni får äta alla rena fåglar, 12 men dessa får ni inte äta: örnen, lammgamen, grågamen, 13 gladan, falkar av alla arter, 14 korpar av alla arter, 15 berguven, jordugglan, hornugglan och hökar av alla arter, 16 kattugglan, tornugglan, minervaugglan, 17 pelikanen, smutsgamen, fiskuven, 18 hägern, pipare av alla arter, härfågeln och fladdermusen. 19 Alla bevingade smådjur skall vara orena för er, de får inte ätas. 20 Men alla rena djur med vingar får ni äta. 21 Ni skall inte äta ett självdött djur. Ge det att äta till invandraren i dina städer eller sälj det till en utlänning. Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud. Du skall inte koka en killing i moderns mjölk.

Så också skall där vara renhet i aveln. Det skall inte finnas några mulor eller liknande djur;

ej heller klädnader av blandat lin och ull

Tredje Mosebok 20:25 Och ni skall skilja mellan rena och orena djur och mellan orena och rena fåglar. Gör er inte själva till något avskyvärt genom de fyrfotadjur, fåglar eller kräldjur som jag har skilt ut som orena för er.

Dessa rena och orena skillnader finns fär för att bevara folket.

Tredje Mosebok 22:1-33 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Detta kapitel behandlar användandet och ätandet av heliga ting. Dessa skulle inte förvärdsligas. Lagstiftningen här var till för att skydda prästerskapet, och visa mot de utvalda. Om lagstiftningeninte fanns där för att skydda de olika sorters djur som skulle offras, då skulle Levi ha ätit det som ratades av landet och Herrens bord skulle ha blivit förorenat. Offren tjänade således två syften på detta sätt. Offren var heliga för Herren och endast det bästa blev offrat. Till och med syndaoffren blev till de straff de var menade att vara, och som de kommer att vara igen i tusenårsorningen. David åt av skådebrödet, vilket det inte var lagligt för honom att göra, för att visa fram mot Messias och det nya prästerskapet under Davids ätt och hushåll.

Fjärde Mosebok 5:1-4 1 Herren talade till Mose: 2 Befall israeliterna att föra bort från lägret var och en som är spetälsk, har en flytning eller har blivit oren genom en död kropp. 3 Alla sådana, man eller kvinna, skall ni föra bort; ut ur lägret skall ni föra dem. De får inte orena lägret, där jag bor mitt ibland israeliterna. 4 Israeliterna gjorde så; de förde ut dem ur lägret. Så som Herren hade sagt till Mose, så gjorde israeliterna.

Således är karantän av infektionssjukdomar obligatorisk.

Fjärde Mosebok 9:6-11 6 Några män hade blivit orena genom en död och kunde inte offra påskoffret den bestämda dagen. De kom samma dag till Mose och Aron, 7 och de frågade honom: ”Vi har blivit orena genom en död. Måste det hindra oss från att bära fram vår offergåva till Herren vid den bestämda tiden tillsammans med de andra israeliterna?” 8 Mose svarade: ”Vänta, jag skall höra vad Herren befaller i fråga om er.” 9 Herren talade till Mose: 10 Säg till israeliterna: Om någon av er eller era efterkommande har blivit oren genom en död kropp eller befinner sig på en långväga resa men ändå vill offra påskoffret åt Herren, 11 skall han göra det i andra månaden, mellan skymning och mörker den fjortonde dagen. Lammet skall ätas med osyrat bröd och beska örter.

Den andra Herrens påsk är satt åt sidan för de som är förhindrade att ta del i den första, av orsaker som resor, eller andra karantänproblem. Det är inte en fråga om val.

Fjärde Mosebok 19:1-22 [SKALL LÄSAS I SIN HELHET]

Denna del behandlar offren av den röda heifer och handhavandet med de döda.

Reningssystemet tjänade två syften. Det inneslöt i lagen, de regler för renhet i situationer som troligen skulle leda till smitta, och likaså visade det fram mot ordningen med helgande i de utvaldas Tempel. För den falska kyrkan förstod inte denna lagstiftning som återfinns i det Gamla Testamentet i dessa aspekter, miljoner dog i före vuxen ålder på grund av brott mot dessa lagar genom okunnighet och sjukdom.

Femte Mosebok 22:9-11 9 Du får inte odla något annat än vin i din vingård, ty då tillfaller alltsammans helgedomen, både grödan och vinskörden. 10 Du skall inte spänna oxe och åsna för samma plog. 11 Du skall inte klä dig i tyg av blandat garn, ull och lin tillsammans.

Dessa lagar rörande renhet i sådd och typ, är upptagna i uppsatsen Lagen och det Femte Budordet [258].

Den oriktiga hybridiseringen av växter skulle skapa förvirring. Den medvetna manipuleringen av dessa varelser och växter, gör i mycket samma verkan nuförtiden.

Förbud mot att Äta Blod

Blodet är livet därav och konsumtion av blod är en allvarlig hälsorisk.

Tredje Mosebok 17:10-16 10 någon av israeliterna eller invandrarna äter något med blod i, skall jag vända mig mot den som gjort det och utstöta honom ur hans folk. 11 Ty varje varelses liv är dess blod, och jag har gett er blodet för att ni skall stänka det på altaret och bringa försoning åt er själva. Blodet ger försoning, eftersom det är livet. 12 Därför har jag sagt till israeliterna att ingen av dem får äta något med blod i. Inte heller en invandrare får göra det. 13 Om någon av israeliterna eller invandrarna under jakt fäller ett djur eller en fågel som får ätas, skall han tappa ut dess blod och täcka över det med jord. 14 Ty om varje varelses liv gäller att blodet är dess liv. Därför har jag sagt till israeliterna att de inte får äta någon varelses blod, ty varje varelses liv är dess blod; var och en som äter av det skall utstötas. 15 Var och en som äter ett sjä

PO Box 369, WODEN ACT 2606, AUSTRALIA